Underbara stackars barn

Säg hej till barnen i Kolkata!
Det är två saker som fångar ens hjärta när man åker dit och ser deska små liv. Det ena är att de är så fruktansvärt söta så man bara vill krama om dem och pussa på dem. Det andra är den empati man drabbas av när man ser vilka grymma omständigheter de lever i. Många av dessa barn lever på gatan och inte alla har föräldrar. Inte alla går i skolan. De flesta får jobba hårt för att överleva. De lever i en rent utsagt omänsklig tillvaro. Det är blandade känslor man drabbas av när man rör sig bland dessa underbara stackars barn.
 
 
 
 
 

Jag förlorade färgen i solen

 
För ett tag sedan fick jag höra av en indier "Nämen Hannah, du har lyckats behålla färgen så bra här i Indien", och min naturliga respons var ju såklart "åh, tack så mycket", tills jag förstod att han faktiskt inte menade att jag hade behållt solbrännan, utan helt tvärtom. Jag hade tydligen lyckats behålla min "vita färg".
 
Här i Indien är det tydligen klassat som väldigt fint med ljus hudton, och ju ljusare desto bättre. Alla vill vara så vita som möjligt, och gör allt för att undvika solen. Man peppras med reklam som säger "fair and beautiful" och annat liknande. Aldrig ser man svarta bollywood stjärnor eller svarta modeller på reklamaffisher.
 
Som jag skrev tidigare så var jag och Linn på stranden under några dagar, och då fick jag en sån där "slutet-på-sommaren-i-sverige-tan" och var så stolt! Eller, i Sverige hade jag varit stolt i alla fall. Här är det lite blandade känslor då majoriteten av folket här bara skulle tycka synd om mig om de tittade på mig. Samtidigt tycker jag att de är så vackra i sin mörkare hudton. Men så fort de har blivit lite solbrända så säger de att de har "förlorat färgen", jag blev lite förvirrad i början när folk sade "you lost your color" så fort jag hade varit i solen. "Syns det inte att jag har blivit brun?" tänkte jag. Vi är ju vana att säga att vi har fått färg. Sedan när solbrännan har försvunnit säger de att de "gained their color again".
 
Vi har verkligen olika synsätt på saker och ting i olika delar av världen, och har man inte lärt sig att förstå sig på en annan kultur så kan det bli lätt att missuppfatta saker. Det här är bara ett litet obetydligt exempel på detta, men det finns ju såklart så mycket mer att lära av detta mångfaldiga land.
 
Men detta fick mig att reflektera över en sak. Vi vill alltid ha det vi inte har. Är man ljus vill man vara mörk, är man mörk vill man vara ljus. Har man lockigt hår vill man ha rakt och tvärtom. Gräset är alltid grönare på andra sidan. Det bästa är bara att inse, tycker jag, att det finns alltid någon någonstans i världen som gillar just mitt utseende, och försök vara nöjd med det, även om inte alla gillar det.